Först så går det upp, sen så går det ner. Tur är väl det, det hade varit tråkigt om allt bara gått som på räls hela tiden…smiley

Efter att ha tränat några gånger för Erica, så kände vi oss mogna för att testa tävlingsbanorna igen. Först på hemmabanan och där gick det riktigt bra. I första klassen var vi tvåa!!!

Vi fick en tjusig rosett och ett kit med schampo, balsam och nagellack från Apoteket. Najs! I andra klassen blev hon lite trött och jag var inte med på att jag var tvungen att rida så mkt mer, så då fick vi med oss två hinder ner. Jag är inte överdrivet ledsen, jag håller ff på att rida in mig på henne.

Ett par veckor senare var vi på Ribban i Malmö. Här gick det inte lika bra som på Färs. Vi vägrade ut oss i första klassen – två av stoppen var mitt fel, jag siktade på fel hinder och sen var hon inte riktigt vaken när vi väl kom på rätt hinder. Andra klassen gick bättre, vi fick med oss ettan och det blev lite okontrollerat efter tvåan, med ett stopp på trean som följd – men efter det var det klockrent. Fina språng, inga omtramp och en fantastisk känsla. Den tar vi med oss till nästa gång!

Efter tävlingen har det varit mest blaj. Först var hon lite varm i kotan vänster bak. Ingen synbar anledning och värmen kom och gick. Hon fick vila lite och efter några dagar så försvann det. Jag red ett par dagar, sen fick hon ett litet, litet skrapsår på insidan av höger fram. Jag bandagerade och eftersom hon blev lite varm och svullen så fick hon stå ett par dagar till. *suck*

Efter ett par dagar så hade det blivit en ordentlig ruva och värmen och svullnaden hade gett med sig, så idag var vi ute på en lång, men lugn runda. Vi hade tur med vädret – det började inte regna förrän i slutet av rundan. smiley

Nu taggar vi vidare till tävlingen i Flyinge nästa helg.